Varför får man tarmvred?

Små barn får ofta tarmvred utan några tidigare sjukdomar medan vuxna nästan alltid har ett underliggande besvär eller sjukdom som ligger till grund för stoppet i tarmen. Hos barn är invagination den vanligaste orsaken medan vuxna oftare drabbas av tumörer, bråck och en ihopvuxen tarm.

Invagination, när tarmen trycks in i sig själv, är den vanligaste orsaken till tarmvred hos små barn men blir mer ovanlig när barnet är över fyra års ålder. Oftast förekommer tillståndet i åldrarna 3 månader till 3 år. Tarmvred och invagination är mer vanligt hos pojkar än flickor.

Även vuxna kan få invagination, men detta händer framförallt hos personer med Meckels divertikel och de med tumör i tunntarmen. Meckels divertikel innebär att man har en medfödd utbuktning från tarmen, där navelsträngen en gång suttit.

Personer som opererats i magen, och framförallt de som nyligen opererats har en betydligt högre risk att få tarmvred. Efter en operation läker vävnaden ihop. När vävnaden läker kan den ibland läkas ihop med annan vävnad som gör att tarmen blir tajtare. Även ärren som bildas efter en operation gör att tarmen blir snävare och mindre elastisk.

Vid vissa operationer där kirurgen behöver flytta på tarmarna kan detta i sig själv kan ge en ökad risk för att tarmarna vrids om varandra.

Personer med den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom är extra utsatta för stopp och besvär med tarmarna. Inflammationen i sig ger en viss svullnad i tarmen, och på sikt bildas också ärr som gör tarmväggarna snävare och mindre elastiska.

Ungefär varannan person med Crohns kommer någon gång få stopp i tarmen. Risken är även något ökad hos personer med tarmsjukdomen ulcerös kolit.

Ungefär 70% av alla med Crohns behöver någon gång opereras i tarmen.

Ett bråck innebär att en del av tarmen trycks igenom en försvagning i bukväggen. I vanliga fall kan bråck tryckas tillbaka in i kroppen, men vid ett inklämt bråck har tarmarna klämts fast på utsidan av bukväggen.

Inklämda bråck kan ibland vara så pass små att de inte upptäckts. Då kan tarmvred ibland vara det första tecknet på att något är fel. Vanligaste typen av bråck är ljumskbråck, som främst drabbar män, men inre bråck förekommer också.

Precis som en trädgårdsslang som vridits runt sig själv, kan ibland tarmen snurras runt och orsaka ett stopp. Detta är vanligare hos personer med extra lång tjocktarm, påverkad tarmfunktion, diabetes och de som tidigare genomgått en tarm- eller magoperation.

Risken att tarmarna ska vridas runt varandra ökar ju äldre man blir.

Nästan alla tarmvred i tjocktarmen beror på tumörer. Stoppat blir större allt eftersom tumören växer till sig, som ibland kan gå ganska fort. Personer som är extra utsatta för tumörer i tarmen är de som:

• Äter mycket rött kött.
• Är Rökare.
• Dricker alkohol och framförallt ofta eller större mängder.
• Är stillasittande.
• Är över 60 år.
• Har släktingar som haft tumörer i tarmen eller tjocktarmscancer.

De flesta tumörer i tarmen beror dock inte på cancer, utan är godartade. 

Har man haft en förstoppning en längre tid kan en hård klump avföring fastna i tarmen utan att kunna föras vidare. Detta är mer vanligt hos personer som ofta är hårda i magen och de som äter särskilda läkemedel med “hård avföring” som biverkning.

Att få tarmvred på grund av förstoppning är inte särskilt vanligt och kan förebyggas med ändrad kost, laxeringsmedel eller annan behandling.

De två vanligaste typerna av större inflammationer i tarmen är blindtarmsinflammation och inflammerad tarmficka. Blindtarmsinflammationer kan drabba nästan vem som helst, medan risken att en tarmficka blir inflammerad ökar om man:

• Äter mat med för lite fibrer
• Röker
• Är överviktig
• Ofta har förstoppning

Förutom blindtarmsinflammation som är vanligast mellan 10 till 25 års ålder, ökar risken för de flesta typer av inflammationer och infektioner i magen ju äldre man blir.

Sjukdomar som påverkar saltbalansen i kroppen ger också en ökad risk att drabbas av tarmvred. Vanligast är om man har en njursjukdom eller hormonsjukdomen Addisons sjukdom.

Sjukdomar som orsakar smärta i tarmarna och magen kan störa tarmens funktion. Detta kan göra att tarmen inte har samma rörlighet som tidigare och gör att maten lättare fastnar på vägen.

Ibland kan magsmärtor även bero på att en gallsten täppt till tarmen och orsakat tarmvred.

Barn och personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är i ökad risk att få tarmvred på grund av föremål de medvetet eller råkat svälja. Framförallt är det de som gärna stoppar saker i munnen som kan råka ut för att ett föremål sväljs och sätter stopp i tarmen.

Ja, användande av opioider kan göra att tarmens knådande rörelser fungerar sämre och gör att maten stannar upp och samlas någonstans i tarmen. Detta är dock inte särskilt vanligt.

Är man ofta är hård i magen kan risken öka ytterligare, då tarmen har svårare att föra en hårdare avföring framåt.

Alla typer av skador i och kring tarmarna kan öka risken för tarmvred. Skador i tarmen kan uppstå vid:

• Olika sjukdomar.
• Strålningsbehandlingar.
• Olyckor.
• En operation som inte går som planerat.
• Ett tidigare tarmvred.

Ibland kan vassa eller större föremål som sväljs skada tarmen som på sikt kan öka risken för tarmvred.

I en studie på 1205 personer med tarmvred upptäckte man att ungefär 79% av alla tarmvred i tjocktarmen orsakades av en tumör. 

I tunntarmen var de vanligaste orsakerna:

• Sammanväxningar av olika orsaker (47.4%)
• Bråck, framförallt ljumskbråck (22.1%)
• Tumörer (11.8%)
• Invagination, när tarmen trycks in i sig själv (8.8%
• Föremål som svalts eller på annat sätt hamnat i tarmen (3.7%)

Övriga, 6.2% hade andra olika orsaker.

Ja, även spädbarn kan få tarmvred. Då beror det främst på missbildningar vid analöppningen eller någon annan del av tarmen som gör att det blir stopp någonstans. Dessa barn opereras alltid.

Tarmscintigrafi vid Meckels divertikel

https://nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso--och-sjukvard/Verksamhetsomraden/Bild--och-funktionsmedicin/Nuklearmedicin-Sunderbyn/Nuklearmedicinska-undersokningar/Mag--och-tarmkanal-/7425/

Invagination hos barn

https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/pediatrik/invagination-hos-barn/

Vridna eller vredna tarmar

https://www.netdoktorpro.se/gastroenterologi/artiklar/vridna-eller-vredna-tarmar/

Surgical management of Crohn’s disease

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22350642/

Managing Intestinal Fibrosis in Patients With Inflammatory Bowel Disease

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5866304/

Tarmvred

https://www.netdoktor.se/mage-tarm/sjukdomar/tarmvred/

Etiology of intestinal obstruction

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/2253097/

Bowel Obstruction

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441975/