Behandling av tarmvred
Tarmvred behandlas så snart som är möjligt, men kan ha många olika behandlingssätt beroende på orsak och hur och var stoppet sitter. Ju tidigare man behandlas, desto mindre är risken för komplikationer.
Det första besöket hos läkaren
På det första läkarbesöket genomförs en undersökning för att utesluta andra sjukdomar och för att läkaren ska kunna undersöka om det är tarmvred som orsakat magbesvären. Misstänker läkaren tarmvred brukar man snabbt därefter remitteras vidare till röntgen. Vanliga delar av undersökningen är att:
- Man pratar och berättar om sina symtom med läkaren
- Läkaren trycker och lyssnar på magen
- Läkaren ber att få undersöka ändtarmsöppningen med ett finger
- Man får lämna blodprov och urinprov
Magen röntgas om läkaren misstänker tarmvred
Om det finns en risk att magbesvären beror på stopp i tarmen behöver magen röntgas. Ofta görs detta med datortomografi. Ibland kan man behöva dricka kontrastmedel, eller få kontrastmedel infört i ändtarmen innan röntgenundersökningen för att tarmarna ska synas ännu bättre.
Efter röntgen har läkaren ofta en klar bild över tarmarna, var stoppet är och ibland även vad det beror på.
Kontrastmedlet kan hos vissa hjälpa till att lösa upp stoppet i tarmen.
Första delen av behandlingen är att ge näring och vätska
Redan innan orsaken till tarmvredet behandlas behöver man få i sig näring och vätska. Detta beror på att stoppet i tarmarna gör det omöjligt för kroppen att ta upp det man äter och dricker. Utan näring och framförallt utan vätska blir man snabbt dålig.
På sjukhuset sätts en venkateter in i armen där näring och vätska kan sprutas in direkt i blodet.
Tarmen kan behöva tömmas genom en slang i näsan eller munnen
När kroppen fått den näring och vätska den behöver kan specialistläkaren föra ner en slang till magsäcken via antingen munnen eller näsan. Med slangen kan läkaren suga upp innehållet, både i magsäcken och en bit ner i tarmen.
När innehållet är borta försvinner en del av trycket i tarmen och risken för att de ska skadas ytterligare minskar. Även illamåendet och risken att kräkas kan lindras.
Har man väldigt ont i tarmen innan, under eller efter behandlingen kan läkaren ge smärtstillande och lugnande medel vid behov.
Hur behandlingen fortsätter beror på vad stoppet beror på.
De flesta tarmvred beror på hinder och behöver opereras
Finns det ett hinder i tarmen räcker det inte med att suga ut och lösa upp maginnehållet. Istället behöver en kirurg operera bort det som sätter stopp i tarmen. Oftast görs operation så snart som möjligt för att undvika att tarmen spricker.
Vid operationen öppnar kirurgen upp magen och tar bort hindret i tarmen, oftast med kirurgi. Är tarmen vriden runt sig själv kan kirurgen försöka vrida tillbaka den.
Behandling med ett koloskop
Vissa tarmvred kan läkaren göra ett försök att få bort utan operation. Då används ett koloskop som förs upp i ändtarmen vidare till den delen av tarmen där stoppet sitter. Med koloskopet kan läkaren försöka vrida tillbaka tarmen utan att operera. Utan operation finns dock risken att tarmvredet kommer tillbaka.
Beror stoppet på ett inklämt bråck kan läkaren tillfälligt trycka tillbaka bråcket i väntan på operation. Detta kan kännas obehagligt och göra ont. Vill man, kan läkaren ge smärtstillande och ibland lugnande medel inför proceduren.
Tarmen kan också spolas rent i ett försök att få bort hårda klumpar med avföring eller få ut annat som stoppat upp.
Avstannade tarmrörelser behandlas på flera olika sätt
Är tarmens funktion påverkad av en specifik sjukdom behöver läkaren behandla sjukdomen för att tarmen ska börja fungera som vanligt igen. De vanligaste sjukdomarna som kan göra att tarmen stannar upp är inflammerade tarmfickor, blindtarmsinflammation och gallsten.
Ibland kan det räcka med att sluta, eller byta ut ett läkemedel mot något annat för att tarmrörelserna ska komma igång igen. Detta är något som läkaren kan hjälpa en med.
Det finns också särskilda läkemedel som ökar tarmrörelserna och likt en hjärtstartare kan få igång tarmrörelserna igen.
Vissa behöver tänka förebyggande för att slippa tarmvred
Blir man lätt hård i magen, har en inflammatorisk tarmsjukdom eller något annat som ökar risken för tarmvred kan man behöva tänka förebyggande för att undvika operation.
Blir man lätt förstoppad kan avföringen bli lösare och lättare ta sig fram i tarmen om man dricker rikligt med vatten.
Personer som nyligen opererats, har långsamma tarmrörelser eller stomi på tunntarmen kan ibland behöva reducera intaget av fibrer för att minska risken för tarmvred.
Kan jag träna efter jag opererats för tarmvred?
Att motionera och träna lätt efter man haft tarmvred gynnar läkningen och minskar risken för komplikationer. Hur snart och intensivt man kan träna är något som beror på vilken behandling man genomgått och vad ens läkare tycker.
Källor
https://www.knodd.se/fakta-och-rad/magbesvar/tarmvred-och-invagination-hos-barn/Tarmvred
https://hoito-ohjeet.fi/OhjepankkiVSSHPRuotsi/Tarmvred.pdfBowel Obstruction
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441975/Tarmbesvär och tarmvred
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmbesvar/tarmvred/Invagination hos barn
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmbesvar/invagination-hos-barn/Tarmvred
https://www.netdoktor.se/mage-tarm/sjukdomar/tarmvred/